Såhär lyder ingressen till artikeln:
 |
| Anne Boschini, Docent. |
Man kan säga mycket om Pär Ströms bok men jag tänkte titta lite närmar delar av på Nationalekonomernas egen framställning. I Artikeln följer man Pär Ströms upplägg och går igenom de sex myterna i tur och ordning. För att inlägget inte ska bli för lång tänkte jag koncentrera mig på vad man har att säga om Myt nr 5 - Kvinnor dubbelarbetar.
 |
| Mats Persson, Professor |
Pär Ström hävdar utifrån Tidsanvändningsundersökningen 2000/2001, den senaste från 2010/11 fanns ej tillgänglig när boken skrevs, att både män och kvinnor dubbelarbetar men att fördelningen mellan förvärvsarbet och hemarbete skiljer sig åt. Ser man till hela befolkningen 20 - 84 är den totala arbetstiden i princip identisk, det handlar om att män arbetar några minuter mer. Nationalekonomerna tycker inte att det är rikrigt relevant för diskussionen att titta på hela befolkningen.
"I kapitel 5 vänder sig Pär Ström mot den ofta framförda åsikten att kvinnor i högre utsträckning än män ”dubbelarbetar”, dvs kvinnan förvärvsarbetar och bär samtidigt det tyngsta ansvaret för hemmet och barnen...Ok, point taken. Låt oss titta på den tabell man syftar på, Tabell 1, sidan 11. Siffrorna är hämtade ur Tidsanvändningsundersökningen 2000/2001, SCB.
Enligt Pär Ström framgår av [tidsanvändnings-]undersökningen att kvinnor visserligen utför mer hemarbete, men att detta mer än övervägs av att män i genomsnitt gör en större insats på arbetsmarknaden....
Den grupp som har högst relevans för Ströms påståenden är sysselsatta sammanboende med barn: denna grupp delar ju sin tid mellan förvärvsarbete och omfattande hemarbete. Tabell 1 ovan visar jämförelserna för småbarnsfamiljer respektive familjer med barn äldre än sju år. Det framgår tydligt av tabellen att kvinnorna i båda grupperna ägnar markant längre tid åt hemarbete. Kvinnorna arbetar totalt nästan 40 minuter längre i båda de studerade grupperna."
Sammanboende småbarnsföräldrar Sammanboende med barn > 7 år
Kvinnor Män Kvinnor Män
Förvärvsarbete 7,23 8,37 7,49 8,20
Hemarbete 5,46 3,56 4,21 3,11
Totalt 13,09 12,33 12,10 11,31
Enligt nationalekonomernas tabell ser det onekligen ut som att kvinnor arbetar totalt 36 minuter mer under småbarnsåren och 39 minuter mer under skolåldern än män.. Hemarbete 5,46 3,56 4,21 3,11
Totalt 13,09 12,33 12,10 11,31
I Tidsanvändningsundersökningen 2000/01 arbetade alltså kvinnor mer totalt sett i de grupper som nationalekonomerna anser var relevanta för diskussionen.
Innebär detta att kvinnor dubbelarbetar och att män inte gör det?Både kvinnor och män lade tid på förvärvsarbete och hemarbete. Kvinnor lade mer tid på hemarbete, eller underförstått "bar det tyngsta ansvaret för hemmet", medan män lade mer tid på förvärvsarbete och då rimligen också underförstått "bar det tyngsta ansvaret för familjens försörjning".
Är inte det arbete män gjorde jämförabart med det som kvinnor gjorde?
 |
| Astri Muren, Docent. |
Det är förstås inte sannolikt att arbetet skulle fördela sig på minuten lika men detta kan ju inte heller vara kravet för att säga att arbetet är jämt fördelat.
De flesta skulle säkert nöja sig med en "någorlunda" jämn fördelning av den totala arbetstiden för att godta att förvärvsarbete och hemarbete fördelar sig något olika. Vad en "någorlunda"jämn fördelning innebär kan förstås variera beroende på vem man frågar. Någon skulle kanske inte acceptera annat än 50/50 fördelning men i varierande grad kan säkert många anse att det är jämt fördelat även vid 45/55 eller till och med upp mot 40/60.
Låt oss titta igen på tabellen som man hämtat ur Tidsanvändningsundersökningen 2000/2001, Bilaga 5.
Tabell B:15 Sysselsattas genomsnittlig tid för utövare av aktiviteter år 2000/01 efter kön och familjecykel. Timmar och minuter per dygn med 95-procentigt konfidensintervall. Befolkningen 20-64 år.
Här har jag räknat ut och lagt till hur stor andel kvinnor respektive män statistiskt sett tar av den totala gemensamma tidsanvänding för förvärvsarbete, hemarbete och totalt arbete.
Sammanboende småbarnsföräldrar Sammanboende med barn > 7 år
Kvinnor Män Kvinnor Män
Förvärvsarbete 7,23 (46%) 8,37(54%) 7,49(48%) 8,20 (52%)
Hemarbete 5,46 (59%) 3,56 (41%) 4,21(57%) 3,11 (43%)
Totalt 13,09 (51%) 12,33 (49%) 12,10(51%) 11,31 (49%)
Tittar vi på sista raden med summan av tidsanvändningen för både förvärvsarbete och hemarbete ser vi att det fördelar sig 51% / 49 %. Många skulle argumentera att detta är en jämn fördelning.
Hur skulle nationalekonomerna betrakta fördelningen?
 |
| Mårten Palme, Professor |
Nationalekonomerna menar att Pär Ström "använder sig av statistik och citat på ett selektivt vis" när han hävdar detta och att "verkligheten är mer komplicerad".
Det verkar som att fler än Pär Ström använder eller låter bli att använda statistik på ett selektivt vis.
Nu har jag inte träffat nationalekonomerna och vet inte vad de tycker om en 51/49 fördelning. Om detta inte är acceptabelt och att det således innebär att kvinnor dubbelarbetar tycker jag vi även ska titta på den senaste undersökningen, Tidsanvändningsundersökningen 2010/11, som alltså inte fanns när Pär skrev sin bok men väl när Nationalekonomernas artikel skrevs. Motsvarande tabell ser ut så här:
Tabell B:15 Sysselsattas genomsnittlig tid för utövare av aktiviteter år 2010/11 efter kön och familjecykel. Timmar och minuter per dygn med 95-procentigt konfidensintervall. Befolkningen 20-64 år
Sammanboende småbarnsföräldrar Sammanboende med barn > 7 år
Kvinnor Män Kvinnor Män
Förvärvsarbete 7,03 (46%) 8,10 (54%) 8,03 (49%) 8,15 (51%)
Hemarbete 5,01 (52%) 4,35 (48%) 3,57 (53%) 3,24 (47%)
Totalt 12,03 (49%) 12,45 (51%) 12,00 (51%) 11,37 (49%)
I de relevanta grupperna är det med Nationalekonomernas resonemang nu männen som dubbelarbetar under småbarnsåren och dessutom lägger männen ner mest totalt arbete fram till barnen fyller 18 år.
Personligen tycker jag det är glädjande att barnfamiljerna 2010/11 har en fördelning som ligger inom 45/55 kvoten och enligt mig en någorlunda jämn fördelning av såväl förvärvsarbete som hemarbete.
"I en nyligen publicerad bok presenterar och avfärdar samhällsdebattören Pär Ström vad han betraktar som sex olika "feministiska myter". I denna artikel granskas framställningen. Vi finner att den på en rad punkter vilar på en mycket svag empirisk grund. Pär Ström använder sig av statistik och citat på ett selektivt vis och verkligheten är mer komplicerad än vad han vill ge sken av."
Skummade igenom den där rapporten och jag fick det till att de faktiskt själva ger stöd till att det faktiskt inte går att slå fast att de feministiska myterna är sanna - i och med att de själva säger att det är svårt att slå fast åt varken ena eller andra hållet.
SvaraRaderaSom jag uppfattade det är deras kritik att Pär inte har vederlagt myterna i vetenskaplig bemärkelse men jag det var knappast heller hans syfte (har inte läst hans bok), utan snarare att man inte ska ta de feministiska myterna för sanning utan lika gärna kan se saker från ett annat håll. Har de dessutom själva använt statistik selektivt har de själva heller inte lyckats säga att han har fel.
Statistik är snyggt. Kan man bevisa mycket med eller... Och nu är det tydligen männen som lägger ner mest tid. Bra jobbat, Rutger att lyckas vända på det så.
SvaraRaderaKollade på lönestatistiken på läkare hos SCB. Ingenstans i kolumnerna hade kvinnorna högre än männen. Tvärt om.
Alltså jobbar de inte lika mycket som männen eller? Kan hela skillnaden bero på det?
För mig blir statistik så där intressant.
Undras var kvinnan jag brukar möta tidigt på morgonen hör hemma i tabellerna? En unge fram och en bak på cykeln vid halvsjutiden. Hon verkar vara ensamstående. Tippar att hon dubbelarbetar.
Verkar inte som hon ska iväg till något höglönejobb efter att hon lämnat ungarna på dagis.
mvh Törnrosa
Törnrosa. Det var väl knappast Rutger som bevisade det utan SCB. Vi jobbar i princip jämt men fördelar arbetet lite olika. Om man tar makten och tolkningsföreträdet hur ett jobb ska göras får man också ta ansvaret. Makt och ansvar hör ihop.
SvaraRaderaOm du inte har märkt det så håller läkaryrket på att tas över av kvinnor. Kan det vara så att det finns fler äldre manliga läkare med hög lön och fler yngre kvinnliga som ännu inte kommit upp i lönegraden? Då får du ett snitt som visar att män tjänar mer. Hade man viktat för ålder, år i yrket, övertid mm? Hur var fördelningen? Kan medelvärdena skiljas åt genom konfidensintervall eller något annat test? Du har rätt i att man felaktigt kan visa mycket med statistik. SCBs tidsanvändning verkar dock vara vettigt genomförd.
Det finns en orsak till att lågavlönade män i mindre grad knatar iväg med barn till dagis. De blir inte lika ofta pappor!
Hej AV
SvaraRaderaNja jag påstår inte att Rutger bevisar just det du skriver om lönerna.
Det var mer slutklämmen om att män lägger mer tid på ungarna som jag då mer vill tillföra Rutgers slutledning.
Självklart att man ska ha betalt för ansvar. Makt för mig personligen är bara ett medel för att nå målet. Hårklyverier visst men...
Nu är statistik just ett sifferbollande. Och går man då ner på individnivå så kan jag nog tänka mig att, i rättvisans namn, medge att det finns enstaka kvinnliga läkare som t o m toppar killarnas löner.
Generationsväxlingen, med fler unga tjejer i jobbet, spelar säkert stor roll. Å andra sidan så är de unga och skaffar kanske barn och så halkar yrkesgruppen ner i ett allmänt lägre lönetillstånd. *spekulerar*
Beträffande bristen på lågavlönade pappor har du säkert rätt.
Men jag är inte ute efter millimeterrättvisa åt det hållet. Jag ville bara kolla var i Pär Ströms och Rutgers tabellresonemang denna kvinna finns.
mvh Törnrosa
Jag är inte hundra insatt, men om jag förstått det hela rätt så finns den här statistiken för att staten vill att det ska vara 50/50-fördelning män och kvinnor emellan.
SvaraRaderaJag tror inte att beställarna anser att totalen 50/50 är bra nog (då kanske man nöjt sig med 49/51), utan att det måste vara 50/50 både på hemarbetet och förvärvsarbetet innan "jämställdhetsmålet" är uppnått.
Att titta på varför man mäter detta och vad man vill att resultatet ska vara, och vilka åtgärder man sätter in om det visar fel resultat tycker jag är mer intressant än att fördjupa sig i vem som verkligen jobbar mest, som är oerhört svårt att mäta. Hur mycket av hemarbetet som är hobby-betonat inredningsarbete eller onödigt hög städfrekvens kan till exempel påverka.
/Anders
Jag upplever också att det finns en underförstådd värdering att förvärvsarbete ska antas alltid vara mycket trevligare och bättre än hemarbete som alltid är trist och tråkigt. Dvs att man per definition är olyckligt lottad om man inte förvärvsarbetar mer.
SvaraRaderaSån här statistik mäter inte livskvalitet. Jag kanske mår bättre av att jobba 75% istället för heltid på mitt förvisso välavlönade men stressiga jobb och vara mer hemma. Eller så har jag ett grymt soft jobb och stressig situation hemma.
Som jag ser det är sån här statistik kanske lite småintressant, men den är oanvändbar i praktiken. Det är inte rimligt att göra politiska åtgärder utifrån den. Ska man inskränka den individuella friheten baserad på statistik som kan tolkas lite hursomhelst?
Att den nu används att stämpla alla män som latmaskar är inte heller så roligt tycker jag.
/Anders
@Törnrosa
SvaraRaderaStatistik är bra ibland och Sverige är fantastiskt som har statistik på i princip allt. Framförallt är det fint att man kan visa att man har rätt eller fel i sina påståenden, slipper gissa och kan avfärda fördomar.
Under småbarnsåren är det så att män lägger ner mer tid totalt på hemarbete och förvärvsarbete och fram till att barnen fyller 18 år har mannen totalt sätt lagt ner 5 år mer på arbete än kvinnan.
Kvinnan gör dock fortfarande den största delen av hemarbete (52%) eller 26 minuter/dag mer och mannen gör den största delen av förvärvsarbetet (54%) eller 67 minuter/dag mer.
Detta är inte något jag "lyckats vända på" utan det är så här det ser ut idag enligt de bästa sifror vi har att tillgå. Det är helt enkelt en annan generartion som har barn 2010/11 jmfr 2000/01. Jag glädjer mig åt att 80-talister prioriterar annorlunda än 70-talister, som i sin tur prioriterade annorlunda än 60-talister. Kvinnor prioriterar arbeta mer än förr och män familj mer än för. Detta tycker jag är bra!
Ang. att kvinnliga läkare tjänar mindre i snitt: Nej, en lägre lön betyder inte att man arbetar mindre. Vi har alla 24 timmar att investera och förädla per dygn. Så som vårt samhälle är organiserat får man betalt olika mycket för den tid man investerar men arbetsmängden är den samma. Mindre mängd investerad tid kan leda till lägre lön men behöver inte göra det.
Ang. den förmodade ensamstående kvinnan:
Alla dubbelarbetar! Det är det som tidsanvändningsundersökningen visar och kvantifierar och det är därför som "kvinnors dubbelarbete" i betydelsen "bara kvinnor dubbelarbetar" eller "kvinnor dubbelarbetar mer" är en feministisk myt och malign för samhället.
Den ensamstående kvinnan med barn är dock intressant i tidsanvändningsundersökning när hon jämförs med den samboende.
Som feministen Anna Laestadius Larsson skriver i sin SVD-krönika >>Kvinnors städning snart en hobby<<:
"För det konstiga är att ensamstående småbarnsmammor snittar samma dryga fem timmar som sammanboende småbarnsmammor, trots att de senares män uppger att de också hemarbetar i betydande utsträckning, drygt fyra timmar om dagen."
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvinnors-stadning-snart-en-hobby_6531594.svd
Jag håller med dig om att statistik är sådär intressant i sig men vad visar kan ibland vara väldigt intressant i förhållande till våra fördomar och myter.
@Rutger
SvaraRadera"I de relevanta grupperna är det med Nationalekonomernas resonemang nu männen som dubbelarbetar under småbarnsåren och dessutom lägger männen ner mest totalt arbete fram till barnen fyller 18 år."
Din tolkning om "fram till barnen fyller 18 år"? Vet vi verkligen det? Jag känner mig inte särskilt bekväm med det.
Men jag vill hellre ner på individnivå eftersom det är där sanningen finns för mig.
När jag rotade lite i läkarlönerna så var det bara för att få en relation till "ensamstående" mamman. Och så läste jag än en gång Anna Laestadius Larssons krönika som skulle vara en form av värdemätare eller?
Jag anser att hennes krönika pekar på ett privilegierat hanterade av tiden. Medan jag då återgår till "förmodade ensamstående" mamman som antagligen måste väcka ungarna runt halv sex. Jobba minst 75 proc, hämta ungarna, viss lek och barnuppfostran, ungarna i säng. Strålande om hon dessutom orkar sköta hemmet i drygt fyra timmar.
Alltså blir hennes drygt fyra timmar en snygg jämlik siffra i statistiken fast hon i realiteten kanske skulle behöva jobba mer.
Jag tror inte att hon prioriterar att arbeta. Hon är tvungen. För en dålig lön och taskiga pensionspoäng.
Förlorad livskvalitet för både henne och ungarna. (Kvinnan jag talar om finns. Känner dock inte till hennes civilstånd. Och jag tror ingalunda hon är ensam.)
Jo men visst kan statistik ge en fingervisning. Men - vem ställde frågan, varför ställdes frågan, hur löd frågan och vilka tillfrågades.
För mig räcker inte statistik.
Ha det bra Rutger och tack för att du svarade. Hoppas du förstår att jag inte var ute för att "sätta dit" dig. mvh Törnrosa
Rättelse:
SvaraRadera"Alltså blir hennes drygt fyra timmar en snygg jämlik siffra i statistiken fast hon i realiteten kanske skulle behöva jobba mer."
Ska alltså vara drygt fem timmar. Vilket gör det hela ännu värre tycker jag. :-(
mvh Törnrosa
har också tagit del av den där undersökningen.
SvaraRaderaDen skulle inte ens bli godkänd på gymanisenivå för tusan.
På flera ställen säger dom att pärs fakta är skum och felaktig utan att bevisa det. Eller genom att säga "det säger ju sig självt att det inte är så"
Eller så hänvisade dom till en felaktig undersökning där dom visar att kvinnor har svårare att få jobb och göra karriär. Så den där ska man inte ta seriös