I våras visade statistik som Lärarnas tidning har tagit fram att pojkar får betydligt lägre slutbetyg än flickor i förhållande till resultatet på de nationella proven.
Den statistik från Skolverket som Lärarnas tidning sammanställde visar att pojkar i årskurs nio missgynnas i betygsättningen och får avsevärt sämre slutbetyg än flickor i förhållande till vad de presterar på de nationella proven. I samtliga sex ämnen som det hålls nationella prov i, svenska, engelska, matematik, biologi, kemi och fysik, höjer flickorna sitt betyg mer än pojkarna.
Om man endast ser till det högsta betyget är skillnaderna ännu större, skrev lärarnas tidning. I biologi var det tre gånger så många flickor som pojkar som fick MVG i slutbetyg utan att ha fått det på provet. Och trots att pojkarna i större utsträckning skrev MVG på fysikprovet, var det drygt 22 procent fler flickor som fick det i slutbetyg.
Även i fråga om sänkta betyg är det stora könsskillnader. I exempelvis engelska och biologi är det nästan dubbelt så många pojkar som flickor som får lägre slut- än provbetyg.
Det var alltså svårare att få höjt betyg och lättare att få sänkt för pojkar.
Bittergubben visar också i sitt inlägg -
Könsskillnader i grundskolebetyg 1998-2010 - att pojkar för att få samma betyg som flickorna skulle pojkarna 2010 behövt skriva 103 -107% av vad flickorna skrev på nationella proven.
Nu har Lärarnas tidning har tagit fram
ny statistik från Skolverket efter de senaste nationella proven och resultet är skrämmande.
Betydligt fler flickor än pojkar får högre slutbetyg än resultat på de nationella proven. Och skillnaderna ökar.
Störst är avvikelsen i ämnena fysik och biologi. Där skiljer det hela 44 procentenheter mellan hur många flickor respektive pojkar som höjer sitt betyg jämfört med provresultatet.
Trots att fler pojkar än flickor får högsta betyg på det nationella provet i fysik så är förhållandet det motsatta när det kommer till slutbetyg.
71 procent av flickorna som fick MVG i ämnet fysik hade fått ett lägre betyg på provet. Motsvarande siffra för pojkarna är 27 procent.
Med anledning av de häpnadsväckande resultaten har Lärarnas tidning intervjuat Wolfgang Dietrich, undervisningsråd på Skolverkets enhet för prov och bedömning.
"Det är anmärkningsvärt att skillnaden ökar så pass mycket. Det har jag inte riktigt någon förklaring till. Självklart kan man hävda att lärarna väger in mycket annat än resultatet på de nationella proven, men då borde detta slå lika mycket uppåt som nedåt, sett över hela landet."
Det nationella provet är inget examensprov och behöver inte helt överensstämma med slutbetyget. Provresultatet anses ändå så vägledande att skolorna måste kunna redogöra för en stor diskrepans mellan prov- och slutbetyg. Stora avvikelser måste ha täckning i betygskriterierna.
Enligt läroplanen ska all bedömning ske med målen som utgångspunkt.
Närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete, uppförande och liknande ska inte vara grund för betygsättningen. Strävan måste vara att uppnå god ordning i olika avseenden, men betygen får inte vara medlet.
Det har talats om anti-plugg-kultur hos pojkar och det har kontrats med att skolan har en anti-pojk-kultur. Det verkar snarare som att det är båda. Vem hade inte givit upp när slit och flit inte betalar sig bara för att du har fel kön?